nyklippt och gråhårig

Fick mitt hår klippt av Sötnos, det var dags nu. Egentligen var meningen med klippningen bara att stå ut med värmen bättre, för mitt hår hade blivit alldeles för långt (fast fortfarande vad de flesta skulle kalla väldigt kort) och eftersom jag har så tjock hår blev det för varmt för mitt stackars huvud.

Så jag bad Sötnos att bara jämna håret med huvudet praktiskt taget, eftersom jag inte stod ut längre. Men när hon hade kommit till att klippa bakhuvud riktigt kort så började hon leka och experimentera lite. Hon bestämde sig för att göra mig "Pride-snygg" och det blev jag faktiskt. Lite liknande en frisyr jag haft förr men mycket kortare och svalare. Kan inte sluta klappa mig själv i nacken och känna hur det nästan bara är ludet där.

Men det chockerande var när hon plötsligt utbrister "Kolla här! Du har ju ett grått hårstrå!", klipper bort ett specifikt hårstrå och ger det till mig. Det var verkligen grått, eller snarare vitt, men det är de ju ofta. Det var inte bara ett väldigt ljust eller solblekt hårstrå, utan det var tjockt, helt pigmentfritt och kritvitt.

Så nu har man tydligen gått och blivit gammal :p Det var mitt första och jag tyckte väl att det var lite väl tidigt.

mammas 17-åriga son

En så märklig sak hände häromdan. Märklig och fruktansvärt komisk.

Jag var ute och gick med min mamma och så stötte vi på en kvinna som bor i närheten, som vi har träffat förr. Hon är en sådan kvinna som pratar på, sen bestämmer sig för att gå vidare på egen hand, bara för att sen tvärt vända tillbaka och fortsätta prata ett bra tag till. Så hon följde oss en bra bit på vägen, delvis för att få prata, delvis för att hunden var så glad i vad hon hade i midjeväskan. Vid ett tillfälle hamnade jag efter, hundsötnosen blev för varm och ville stanna till och vila lite i skuggan en stund, vilket jag tyckte var en bra idé.

Då hör jag i alla fall att kvinnan pratar på med mamma om mig, men allt jag uppfattar är något om "..din dotter". När jag sen kommer fram frågar hon mig "hur gammal är då, 17-18?", jag tittar roat på henne och svarar "nej, 24". Då ryggar hon tillbaka lite chockat, för att sen skratta generat och inte veta vad hon ska säga mer än "jaha".

När vi sen gått åt olika håll, får jag veta vad hon sa till mamma när jag inte hörde:

Kvinnan: Är det din dotter?

Mamma: Ja...

Kvinnan: Först trodde jag nämligen att det var din son. Men nu ser jag ju att det är din dotter.

Efter detta kunde jag inte sluta skratta på ett bra tag.

Mamma har alltså inte någon son, så det var inte förväxling det handlade om utan att hon helt enkelt trodde att jag var en kille, och det var faktiskt första gången för mig. Mamma var rädd att jag skulle ta illa upp och började skylla på att hon är lite märklig, den där kvinnan, men jag tyckte bara att det var kul. Nu hör jag tydligen till gruppen "flata eller kille?" :)