söndag 19 oktober 2008

"i kissed a girl..."

Att det kan hända så mycket på så kort tid. Ibland är det fan i mig otroligt.
Det hela började i fredags. Jag, Mumin och Sötnos hade bestämt oss för att dra på gayklubb för första gången för oss alla tre. Nu är visserligen de andra två straighta men de tyckte det skulle vara kul ändå, och så gjorde de det så att säga för min skull. Så vi drog på Klubb G. Det hela började bra, jag fick ett gott skratt när Mumin och Sötnos kollade in några snygga killar och när jag påminde dem om att de var bögar så insåg de att kvällen kunde bli tortyr för dem. Men sen hade vi kul, dansgolvet kom igång och vi var mitt i det med alla härliga människor. Och nånstans där började jag andas ut. Äntligen kände jag att jag hittat rätt. Hittat det jag så länge känt att jag saknat men inte riktigt vetat var det var. Det är i den miljön jag vill vara, bland de människorna. Där de flesta killarna har tajtare kläder än tjejerna, där transorna är de längsta på hela dansgolvet pga att det är de som har de högsta klackarna, där det finns dem man måste titta på en gång extra för att se vilket kön de tillhör och där det finns underbara tjejer som tittar på en som att man är en av dem. Och som faktiskt spanar in en. Så hemma som jag kände mig där har jag inte känt mig på länge. Och det var så jävla skönt. Sen blev det bara bättre.

Helt plötsligt kommer en tjej fram till mig där vi satt, tror vi tagit en danspaus, och log. Då lyckades Mumin och Sötnos diskret försvinna och så var det bara hon och jag. Hon log och jag log. Hon var jättesöt och trevlig och ville dansa. Vi dansade och så kysste hon mig... Och det var underbart. Resten av kvällen var praktiskt taget bara ett enda långt hångel, med lite dans inblandat. Jag tror aldrig att jag har hånglat på det viset förr, eller så totalt förlorat mig i någon. Jag hade ingen koll vad de andra gjorde tills jag sprang in i Mumin när jag var på väg till toan. Hon hängde tydligen med nån söt bög och en av transorna, Sötnos hade hittat en tjej för kvällen.
Det blev en lyckad kväll och när det började närma sig att dra därifrån blev det lite sorgligt. Jag och min brud ville inte skiljas åt, hon ville ha med mig hem, men jag kunde inte. Jag hade lovat de andra två att vi skulle åka hem tillsammans alla tre, plus så skulle jag upp tidigt och gå på teater nästa dag. Så efter att hon försökte hålla kvar mig i en evighet, utan alltför mycket motstånd från mig, så bytte vi nummer med löfte om att höra av oss och så gick jag med de andra två. Vilket var tur, för Sötnos hade lyckats bli så full att jag nästan var tvungen att hjälpa henne hela vägen till sängen.

Nästa dag hörde jag av mig som lovat. Men jag fegade ur och vågade inte ringa så jag skickade bara ett sms. Eller bara och bara, vet inte hur lång tid det tog mig att formulera det. Som tur är svarade hon och sen smsade vi fram och tillbaka hela dan. Vi båda vill absolut träffas igen och jag ser verkligen fram emot det. Jag kan inte sluta tänka på henne faktiskt.

Förrutom det var dagen en blandning av händelser. Det började med att jag upptäckte att ett av familjens husdjur hade dött under natten. Vi visste att han mådde lite dåligt och hade planerat veterinärbesök, men det gick så snabbt att vi inte kunnat göra något.
Sen var vi på teater som sagt. Teatern var underbar och man fick många goda skratt. Men på kvällen kraschade min dator. Bara sådär, helt oväntat. Jag gjorde ingenting, skulle bara väcka den ur skärmsläckaren, och så började den låta jättekonstigt och sen kraschade den. Visst den var väldigt gammal så jag har hållit på att göra backup och jag var på väg att köpa en ny, men den har inte direkt krånglat eller så. Så nu sitter jag vid min mammas dator och hon ska sen hjälpa mig att koppla ihop våra datorer och försöka rädda det jag inte hunnit göra backup på. Men jag känner mig lite handikappad nu utan min dator.

2 kommentarer:

Vardagsanalys sa...

You go girl!! :)

(en del av mig vill dock se till att du inte hamnar i klorna på någon av de knäppa flatorna som inte sällan rör sig i stora horder på G...)

Honungsbit sa...

Hihi, tack :)
Jag lovar att vara försiktig, men om jag är orolig ska jag kalla in dig som min livvakt!