inget stort hände, så den kanske bara ville klaga den med

Jag sitter här med ett tomt bloggfält (eller vad man nu kallar det) och försöker lista ut vad det egentligen är jag vill skriva om. För skriva det vill jag.
Vill jag skriva om att årets rosabandet-kampanj är igång och att jag redan har årets modell av detta rosa band på min väska?
Eller vill jag skriva om att jag jobbade idag för första gången på ett tag och hur det resulterade i att jag nästan började gråta och min kollega föreslog att jag borde sjukskriva mig?
Eller om varför min dator just nu gör en massa konstiga ljud som brukar betyda att nåt stort och kanske mindre kul är på väg att hända med den? (Nu får den faktiskt sluta, jag har bara ett program igång och bara detta fönster i det programmet.)

Nej, egentligen vill jag nog bara skriva för att det är mitt i natten och jag känner mig ensam. Och på nåt sätt hjälper det att blogga. Det är nästan som att prata med någon men ändå inte. Och jag känner inte riktigt för att sova än, även om jag borde för tyvärr ska jag jobba imorrn också. Det är jobbigt att känna sig ensam. Och det är jobbigt att inte kunna somna. Och just nu är det jobbigt att jobba. Men shit vad jag klagar hela tiden. Nu får jag ta och sluta.

Mina naglar ser underbara ut. Jag flippade ut lite häromdan och lekte med alla mina färgade nagellack. Detta resulterade i att jag har typ små regnbågsflaggor (inte helt korrekta i färgerna) på några av naglarna, med en vacker svart bakgrund. Det är sånt man gör när man är trött och uttråkad och inte orkar ta itu med nåt viktigt. Men då har jag iallafall något som får mig lite gladare att titta på. Och då har jag inte berättat hur mina tånaglar ser ut. Jag känner mig alltid mer nöjd med mina fötter när naglarna är målade, annars ser de så tråkiga ut.
Så, ok, liten analys här. För att sluta klaga börjar jag snacka om mina naglar som om det är dem som är ljuspunkten just nu. Vad säger egentligen det om mitt liv för tillfället?